​Normkritisk pedagogik i skolan

Att arbeta normkritiskt i skolan handlar om att på olika sätt synliggöra och reflektera kring normer, hur normer kommer till uttryck och reproduceras samt vilka konsekvenser normer får. Det är viktigt att göra skillnad på normer och värderingar; det som handlar om rätt och fel, bra och dåligt kan kopplas till värderingar. Att anse att alla människor är lika värda oavsett hudfärg, kön, sexuell läggning etc är en värdering. Normer är idéer, föreställningar, förväntningar om vad som är “normalt”/det normala sättet att vara, se ut, leva, agera och tycka. Det kan vara norm i ett sammanhang att hålla med om värderingarna om alla människors lika värde, men en person kan ha en annan värdering inombords.

Normer kring t ex sexualitet och livsstil/familj “pekar” på subtila (eller direkta) sätt ut en viss kategori (heterosexuell tvåsamhet, kärnfamilj) som den självklara och “naturliga” utgångspunkten när vi pratar om saken. Detta blir en del i ett mönster i samhället där vissa familjer ses som självklara medan andra ifrågasätts, annorlundagörs eller osynliggörs. Normer och vår normreproduktion skapar alltså diskriminerande strukturer som genomsyrar samhället och därmed hindrar oss från att leva upp till de demokratiska värderingar (allas lika värde, allas rätt att slippa diskrimineras) som vi i enlighet med skollag och diskrimineringslag ska värna.

Att arbeta normkritiskt innebär alltså att själv som lärare bli varse om hur du återskapar normer genom ditt tal, dina perspektiv och de frågor du väljer att lyfta fram. Det innebär också att granska material och metoder för att få syn på normreproduktion. När du identifierat vilka normer som kommer till uttryck behöver du reflektera och fundera över vilka konsekvenser dessa har. Därefter kan undervisningen utformas mer normkritiskt. Optimalt är att synliggöra och analysera normer och dess konsekvenser tillsammans med eleverna. Målet är inte bara att utforma en bättre undervisning med mer mångfald och mindre diskriminering utan också att träna (elever likväl som lärare) att granska och ifrågasätta.

NORMER OCH BILD

Det finns en stark normerande kraft i alla bilder som finns runt oss i vardagen. Normer kring femininitet reproduceras t ex genom att bilder på kvinnor oftast har ett budskap som kretsar kring skönhet, hem, kärlek/romantik, sexualitet, barn, vård. Bilder av män kopplas till andra värden såsom makt, sport, fysik styrka, karriär mm. Media och reklamvärlden använder sig ofta av väldigt traditionella representationer av män och kvinnor, kanske för att dessa är mer “säljande”. Bilder i vår vardag t ex i reklam och tv men även i läromedel och annat skolmaterial visar sällan: personer med synlig funktionsnedsättning, familjer bortom den heterosexuella kärnfamiljen, personer med queer stil eller oklar könsidentitet, personer med synlig religiös klädsel..

Förslag på normkritiska/normkreativa metoder i ämnet bild:

Bildanalys: granska bilder tillsammans med eleverna, från tidningar eller böcker, läromedel etc. Vilka personer syns på de aktuella bilderna, vilka syns inte? Vad händer på bilderna och vem gör vad? Vad händer om vi kastar om personerna på bilderna? Finns det något oväntat/normbrytande i bilderna?
Omvänd bild: låt eleverna målet en bild och sedan göra om bilden med motsatta motiv/budskap. Diskutera resultatet med eleverna.
 
Konst: granska vilka konstnärer som omtalas och visas i ditt klassrum. Utmana normen genom att ta med alternativa konstnärer och konstformer, och konstnärer som kommer från andra länder/kulturer än du vanligen lyfter fram. 

 

Läs mer i boken I normens öga, Kapitel 9, s 85-88

NORMER OCH MUSIK

Musik som konstform och uttryckssätt kan vara en arena där personer kan ta plats och vara “sig själva”, bryta normer och ideal, det är en möjlighet att utöva både granskning och kritik av samhället, normer och makt. Men många gånger tycks dock denna arena präglas av stor normreproduktion och maktojämlikhet.

Kända personer i musikhistorien utgörs främst av män, musik kategoriseras generellt som pop/jazz/rock å ena sidan och så “världsmusik” å andra sidan- dvs den västerländska musiken framställs som varierad, professionell och som den normerande utgångspunkten medan musik utanför väst blir “annan”musik. Det finns också skarpa normgränser kring vem som kan/bör göra vad inom musiken: som trummis och gitarrist förväntar vi oss en kille medan en tjej kan stå för sången. Killar spelar “i band” medan tjejer är “singer-songwriter”.. Vi reproducerar dessa normer genom att påpeka att det i något sammanhang är en kvinnlig trummis (trots att vi aldrig sagt manlig trummis), eller att ett band med bara tjejer är just ett “tjejband” – samtidigt som vi inte kallar en ensemble med bara killar för killband.  

Förslag på normkritiska/normkreativa metoder i ämnet musik:

Återskapa inte en ojämställd/ojämlik musikhistoria! Lyft fram en mångfald bland kompositörer och musiker, med koppling till kön, etnicitet, ålder, nationalitet, även musikstilar och instrument. Reflektera tillsammans med eleverna kring svårigheterna att visa på mångfald inom musiken, synliggör diskrimineringen och främja kritiskt tänkande.
 
Granska låttexter. Hjälps åt att identifiera vilka normer kring sexualitet, kön, etnicitet mm som kommer fram i sångtexter. Prova att skriva om texter, utmana heteronormen, genusnormer mm.
Främja att alla provar alla slags instrument, se till att även du som lärare provar olika!
 
Utmana den traditionella uppdelningen av kören i genusgrupper. Människor har olika röstbredd och uppdelningen man/kvinna är inte nödvändig eller självklar. Uppmuntra till att prova olika platser i kören.
 
Läs mer i boken I normens öga, Kapitel 9, s 101-105

NORMER OCH MATEMATIK

Matematik ses ofta som en mer “neutral” arena än andra ämnen i skolan, och diskriminerande strukturer framstår inte lika tydligt. Räkneexempel är ofta enligt normativ modell typ  “Kalle och Lena köper hus, vad blir räntan” (vit, svensk, heteronorm, tvåsamhetsnorm).  Att synliggöra och utmana dessa exempel är kanske inte så svårt, den stora utmaningen är att göra matematikundervisningen i sig mer normkritisk. Ofta finns en outtalad norm om vem som ska använda sig av matematik och på vilka sätt. Det kan vara ekonomer som räknar budgetar eller matematikprofessorer som göra supersvåra uträkningar om avstånd i rymden. Men matematik är också ett maktmedel: om du vet hur samhällsekonomi fungerar, att det finns olika teorier och politiska idéer kring detta kan du fatta mer medvetna val som samhällsmedborgare. Matematik är också nödvändigt för kunna programmera dataprogram (och ett sätt att förstå hur “enkelt” datorer är uppbyggda), för att skapa mönster i sömnad, för att förstå ljudbilden i en konserthall eller justera ljusmängd på en konstutställning.

Förslag på normkritiska/normkreativa metoder i ämnet matematik:

Använd matematik i konkreta exempel som t ex statistik för mäns och kvinnors löner. Vad händer om vi lägger till en till variabel t ex etniskt ursprung – hur blir den statistiska bilden då? Diskutera hur statistik kan användas för att stärka den egna utgångspunkten, att matematiken kan “bevisa” olika saker beroende på hur frågan ställs.

Lyft fram olika räknesystem (historiskt och kulturellt), visa hur de används. Korsa gärna matematiken med andra ämnen; textilslöjd (mönsterkonstruktin), fysik (t ex kvantmatematik, atomlära) kemi (uträkning av kemiska föreningar mm), bild (beräkna massa för en skulptur, bilddjup o perspektiv)
 
Läs mer i boken I normens öga, Kapitel 9, s 98-100

NORMER OCH IDROTT

Sportvärlden och ämnet idrott präglas av normer kring kön, funktionalitet, kroppsstorlek och sexualitet. Det är fortfarande år 2014 uppseendeväckande med en pojke som tränar balett eller en flicka som spelar hockey. Fotboll och bandy ses som “riktiga” sporter medan ridning och pardans ifrågasätts. Att idrotta regelbundet och att gilla sport/träning ses som sunt och normalt medan motsatsen, att avstå ifrån och ogilla träning, framstår som “dåligt”. Undervisning i idrott utgår traditionellt från en tilltänkt elev som har full funktionsförmåga och kan utöva traditionell sport på traditionellt vis.

Förslag på normkritiska/normkreativa metoder i ämnet idrott:

Utöva kända sporter med nya/andra regler – fotboll med knäna, handboll med ögonbindel, prova rullstolsbasket.. Låt eleverna delta i att skapa nya regler för olika sporter, resonera- vad händer, hur påverka spelet, deltagarna? 

Prata om idrottskultur i olika delar av världen, lyft likheter och skillnader prova på någon sport som ni inte testat förut. Se till att ha en bred representation av sporter i undervisningen; låt de traditionella sporterna ta mindre plats! 
 
Syftet med undervisningen är att prova olika sättet använda sin kropp och få en breddad syn på vad idrott och hälsa innebär. Var medveten om att många kan uppleva obehag och olust kring sin kropp och träning, med koppling till samhällets snäva kropps- och träningsideal. Att exponera sin kropp och att beröra andra/bli berörd ska inte vara obligatoriskt då många av personliga och/eller religiösa skäl inte vill göra det.
 
Läs mer i boken I normens öga, kapitel 9, sid 94-97

NORMER OCH NO

Naturvetenskap framställs, eller förstås, ofta som ett neutralt ämne baserat på “fakta”. Dessa “fakta” kan i många sammanhang användas för att legitimera diskriminering och orättvisor i samhället. Naturvetenskapliga “argument” har använts för att t ex avråda kvinnor från att delta i arbetslivet och för att legitimera fattigdom hos befolkningar utanför det rika västländerna. Att arbeta normkritiskt i ämnet NO kan inledningsvis handla om att synliggöra att även det naturvetenskapliga fältet innefattar teorier och synsätt som formats av en viss utgångspunkt. När vi t ex hänvisar till “människan” på ett neutralt sätt är det (av tradition inom naturvetenskapen) egentligen en vit, västerländsk, heterosexuell, man med full funktionsförmåga vi menar. När “människokroppen” beskrivs blir denne man vår “naturliga” utgångspunkt medan kvinnor, icke västerländska människor eller personer med funktionsnedsättning blir problematiserade, framställda som avvikare/annorlunda eller osynliggjorda. 

Förslag på normkritiska/normkreativa metoder i NO:

Synliggör kunskaper och teoriers ursprung – visa och problematisera kring vem som kommit med kunskapen, vilka syften och vilken motivation som kan ha funnits och vad konsekvenserna blivit av att just denna teori/kunskap lyfts fram och erkänts.
 
Synliggör historisk mångfald – visa hur olika teorier och forskning uppkommit i olika delar av världen, lyft fram en bredd av teoretiker och forskare kopplat till kön, etnicitet, nationalitet, ämnen. Visa hur makt och resurser påverkat forskning och naturvetenskap men också om/hur kunskaper framställts, vilka som blivit uppmärksammade och inte. 
 
Utmana traditionella föreställningar och kunskap. Visa hur naturvetenskapen använts för att stärka normativa synsätt om en naturlig heterosexualitet, om kvinnor som naturligt omhändertagande eller den starkaste överlevare (survival of the fittest) men att vi med andra exempel kan “bevisa” motsatsen. 
 
Läs mer i boken I normens öga, kapitel 9, sid 106-111

NORMER OCH SO

SO-ämnena är centrala i arbetet för lika rättigheter och möjligheter. De innefattar både samhällsanalys av dagens förhållanden och ger möjlighet att göra historiska kopplingar. Det finns utrymme för diskussioner om makt, privilegier, förtryck och det går att dra paralleller mellan såväl individ och samhälle som världslig och lokal kontext. I Skolverkets instruktioner om demokratiarbete står att detta ska innefatta att lära om demokrati (dvs vad är det, hur fungerar det, hur uppstod idén om demokrati osv) genom demokrati (dvs prova på demokratiska metoder och arbetssätt, träna på att genomföra ett “val”, praktisera demokrati i klassrummet osv) samt för demokrati (dvs målet är att eleverna ska ha med sig demokratiska kunskaper för att de i sin tur ska kunna upprätthålla det demokratiska samhället). So-ämnena inbjuder till att främja demokratiarbetet på alla punkter, men detta förutsätter att det finns en normkritisk medvetenhet. Om inte så riskerar vi att återskapa den samhälleliga ojämlikheten och därmed motverka vårt eget främjande demokratiarbete.

Förslag på normkritiska/normkreativa metoder i SO:

Gör en analys av medier; välj t ex två nyhetssändningar och undersök vilken hudfärg, funktionalitet och ålder människor har som syns i sändningen. Vilka tillhör nyhetsredaktionen, vilka är “hjältar”, vilka är “offer”? Varför ser det ut på det sättet? Vem väljer vad som är nyheter, vilka människor är “osynliga”, vem ställs i fokus? Jämför gärna med nyhetssändningar från andra delar av världen.
 
Granska kartor över världen. Jämför med historiska kartor och se skillnader. Vilka konsekvenser får det att Europa ligger “mitt” i kartan? Varför är Norden högst upp och Australien längst ner? (jämför med Stuart McArthur’s universal corrective map)
 
Gå igenom vad de demokratiska värderingarna innebär (utgångspunkt i FN’s deklaration för mänskliga rättigheter) – men något är skevt, samhället är fortfarande fullt av diskriminering.. Vilka människor kan “vi” prata “om”? För 10 år sedan kunde heterosexuella personer sitta och diskutera om ifall homosexuella personer skulle få adoptera barn, varför det? Hur kan det komma sig att vissa människor kan ha/ta sig rätten att diskutera, debattera och ifrågasätta andra människors rättigheter? Synliggör privilegier kopplat till normer/normativitet och utsatthet kopplat till att vara normbrytare.
 
Gör en övning om stereotyper: Eleverna uppmanas att ange ett typiskt plagg, maträtt, beteende och högtid  som de kopplar till en sekulär-kristen person. Detta är antagligen svårt.. Ha detta som utgångspunkt för diskussion om varför det som är utanför normen (t ex att vara muslim eller hindu) så ofta kopplas till hur personer klär sig eller vad den äter, att vi tänker att vi kan veta hur “dom är” (alla på samma sätt?)..men samtidigt inte godtar dessa generaliseringar kring “oss själva”.  
 
Läs mer i boken I normens öga, kapitel 9, sid 126-150 – samhällskunskap, historia, religion, geografi. 

NORMER OCH SLÖJD

Skapande och kreativa ämnen gör det möjligt för elever att utmana traditionella roller och gränsdragningar. Slöjdämnet har traditionellt haft en tydlig könsprägling, under 1800-talet hette ämnena till och med “kvinnlig” och “manlig” slöjd. I dagens skola präglas slöjdämnena av normer på olika sätt – t ex har skapande arbete och hantverk idag inte särskilt hög status i ett samhällsperspektiv och slöjdämnena utgör en väldigt liten del av skolveckan. Trä- och textilslöjd präglas också fortfarande av könsmönster där pojkar oftare väljer trä- och metallslöjd medan flickor väljer textilslöjd. Den traditionella separeringen av textil- och träslöjd är också oftast kvar, trots att skapande verksamhet bjuder in till blandning av material och tekniker.
 

Förslag på normkritiska/normkreativa metoder i ämnet slöjd:

Hitta sätt att arbeta med slöjdprojekt som kombinerar trä, metall och textila delar.
Lyft diskussionen om vilka yrken och sysselsättningar som har hög respektive låg status i samhället. I början av 1900-talet syddes kläder hemma av varje familj, folk byggde sina egna hus – vem syr våra kläder idag? Varför ser det ut så?
Undersök vilka föreställningar och associationer som kopplas till olika material, färger, olika slags skapande (varför kallas göra en pall för snickra/bygga medan att sy gardiner för “pyssla” t ex), varför ges saker olika värde? 
Synliggör kulturella och historiska uttryck i slöjden (t ex folkdräkter, snickerimetoder) – låt eleverna fundera över hur t ex en “modern” folkdräkt se ut för att vara “representativ” för Sverige idag? 
 
Läs mer i boken I normens öga, kapitel 9, sid 121-125
 
 
​LÄS MER om normkritiska/normkreativa undervisningsmetoder och ta del av mängder av övningar och exempel i materialet “I normens öga” från FRIENDS! 
 
LÄS och inspireras också av artikeln Postperspektiv på undervisning i matematik och naturvetenskap av Kevin Kumashiro!